Någon har haft NO
När vi flyttade in mitt skrivbord lät det såhär:
Pappa: Vart vill du har det?
Jag: Vid fönstret, framför elementet.
*Pappa och mamma konkar dit med skrivbordet*
Jag: Fast inte för nära, för då blir det inte varmt i rummet!
Jag fick faktiskt tillochmed ett bravo.
Projekt rooom
Alltså, så här är det.
Jag har delat rum med min lillasyster så länge mitt minne räker. Det beror inte på att vårt hus skulle vara litet, utan att vi tydligen kom så väl överens när vi var små. Så alla rum inreddes, och när vi gjorde om vårt stora badrum till 2 lite mindre rum typ 200..3(?) eller nåt, så blev det Valdemar som fick det. Eftersom att jag och Greta aldrig lät honom vara med (ni skulle se våra gamla videoband, det var så synd om honom x.x)
Men nu kommer vi inte alltid lika bra överäns längre Ni förstår, man blir lite irriterad på nån som du är i samma rum som typ 17 timmar av dygnet. Men nu när alla rum används är det svårt att bara säga "okej, vi tar bort det här då!". Men tydligen gick det, för nu sitter jag här i fd. mammas och pappas rum, numera (frånochmed i onsdags, typ) mitt rum! Det är nog svårt att fatta hur det känns om man aldrig delat. Bara att stänga dörren om mig är enormt, det har jag inte kunnat göra förut. Eller jo, jag har kunnat stänga den, självklart. Men alla, och framförallt Greta, har ju varit fria att gå in och ut. Men inte nu. Den här dörren är MIN!
MUAHAHAAAA
Dock är det inte helt klart än. Igår kämpade jag hela eftermiddagen med att främstfixa skrivbordet, så att vi kunde bära in det. Ska man väl göra något, så ska man göra det grundligt! Så jag rensade ihop allt som fanns på skrivbordet ochh allt i de 5 låderna. Lådorna var hyfsat organiserade, men proppfulla. Själva bordsytan var också fullproppad. OCH oorganiserad. Kaos.
Men efter några timmar såg lådorna ut såhär:
Och allt som skulle stå på skrivbordet var:
Nej, det där är inte mitt skrivbord. Bara ett avlastningsbord, typ.
Hela min vägg var fylld av gamla teckningar. Ser ni hur mycket kludd jag fick när jag tog ner alla:
Myntet bara råkade vara där. Tänk bord det, för det är ingen bra jämförelse. Det är ingen 50-öring, utan nåtn utlänsk sak som är mer lik en enkrona i storleken. Fast lite mindre.
Det som är kvar i rummet är några möbler på höger sida som ska ut, en taklampa som ska bytas, ett bord som ska in, några teckningar och tavlor som ska ut, en spegel som ska flyttas, en matta som ska läggas dit, två garderober som ska utrymmas och sist men inte minst några väggar att måla.
Annars så kan man ju säga att jag typ är klar. Tycker jag.
Ps. Sorry för extremt suddiga biler. Jag kan ju kompensera en vacker dag när jag skrapat ihop till en systemkamera.
Jag har delat rum med min lillasyster så länge mitt minne räker. Det beror inte på att vårt hus skulle vara litet, utan att vi tydligen kom så väl överens när vi var små. Så alla rum inreddes, och när vi gjorde om vårt stora badrum till 2 lite mindre rum typ 200..3(?) eller nåt, så blev det Valdemar som fick det. Eftersom att jag och Greta aldrig lät honom vara med (ni skulle se våra gamla videoband, det var så synd om honom x.x)
Men nu kommer vi inte alltid lika bra överäns längre Ni förstår, man blir lite irriterad på nån som du är i samma rum som typ 17 timmar av dygnet. Men nu när alla rum används är det svårt att bara säga "okej, vi tar bort det här då!". Men tydligen gick det, för nu sitter jag här i fd. mammas och pappas rum, numera (frånochmed i onsdags, typ) mitt rum! Det är nog svårt att fatta hur det känns om man aldrig delat. Bara att stänga dörren om mig är enormt, det har jag inte kunnat göra förut. Eller jo, jag har kunnat stänga den, självklart. Men alla, och framförallt Greta, har ju varit fria att gå in och ut. Men inte nu. Den här dörren är MIN!
MUAHAHAAAA
Dock är det inte helt klart än. Igår kämpade jag hela eftermiddagen med att främstfixa skrivbordet, så att vi kunde bära in det. Ska man väl göra något, så ska man göra det grundligt! Så jag rensade ihop allt som fanns på skrivbordet ochh allt i de 5 låderna. Lådorna var hyfsat organiserade, men proppfulla. Själva bordsytan var också fullproppad. OCH oorganiserad. Kaos.
Men efter några timmar såg lådorna ut såhär:
Och allt som skulle stå på skrivbordet var:
Nej, det där är inte mitt skrivbord. Bara ett avlastningsbord, typ.
Hela min vägg var fylld av gamla teckningar. Ser ni hur mycket kludd jag fick när jag tog ner alla:
Myntet bara råkade vara där. Tänk bord det, för det är ingen bra jämförelse. Det är ingen 50-öring, utan nåtn utlänsk sak som är mer lik en enkrona i storleken. Fast lite mindre.
Det som är kvar i rummet är några möbler på höger sida som ska ut, en taklampa som ska bytas, ett bord som ska in, några teckningar och tavlor som ska ut, en spegel som ska flyttas, en matta som ska läggas dit, två garderober som ska utrymmas och sist men inte minst några väggar att måla.
Annars så kan man ju säga att jag typ är klar. Tycker jag.
Ps. Sorry för extremt suddiga biler. Jag kan ju kompensera en vacker dag när jag skrapat ihop till en systemkamera.
